Wake up call.

Det finns saker i livet som ger starka aha-känslor. Man vaknar upp ur en slags drömvärld och får en skopa iskallt vatten över sig som present. Man stannar upp och tänker till. Omvärderar tankesätt och ageranden.

Låt mig förklara.
Igår såg jag en heroinist. Och nu tänker ni såklart; "Men vadå, En pundare har väl alla sett. Är väl inget konstigt.". Förvisso! Men den här snubben jag såg var MITT uppe i sin injicering. Han satt mitt uppe i ruset. Han hade kanylen kvar i handen och det droppade blod ifrån den. BLOD. Han hade dessutom lagt sig på ett ställe för att kunna vara ensam. Oupptäckt.
Det var en hemsk syn. Skärrande.
Fem minuter senare står jag inne på NK-gallerian och tänker köpa en skjorta för 1200 spänn. En skjorta.

Här kom skopan. Skopan fylld med femtio liter iskallt vatten, rakt ner på huvudet. Jag har just bevittnat en snubbe som är så långt ner i näringskedjan att inte ens parasiterna bryr sig. Och jag står och tänker betala 1200 kronor för ett klädesplagg.
Jag sa nej. Det här var helt absurt. Jag kunde fan inte göra det.
Så jag köpte sprit för pengarna istället för det såg mycket roligare ut att vara berusad och hög!

David Månsson.

Lust och begär.

Jag ska berätta en historia. En historia om en man. En man med begär.
Historien om Sergio.

Sergio somnade i soffan efter en hård utmattande dag på jobbet. Kundtillströmningen hade denna onsdag känts som en fredag. En timme senare vaknade han. Svettig, törstig och svag.
Blodsockret låg på en lägre nivå än damfotboll.

Godis. Ica Kvantum. Choklad. Tankarna var grumliga men tillräckligt klara för Sergio att veta vad han behövde.
Resan emot Kvantum tog sin fart.

Väl på plats så hittade Sergio snabbt lösviktsgodisavdelningen(han hade varit här förut. En gång). Efter att ha stoppat ner de obligatoriska Lilla Gubben och Svarta Lakritsdödskallarna så upptäcker han till sin fasa att Lys Melk-lådan gapar tom. Ett ekande tomrum.
Desperation.

lysmelk

Ett ljus i tunneln. Han ser att det finns Lys Melk. Den är dock i kläm. Uppe i lådan!
"Kanske man ska slå lite på lådan bara. Frigöra lite choklad med vibrationerna" tänkte Sergio.

BANG! Sergio slår till med ...jora, tillräcklig kraft.
Lådan spricker med ett crack-ljud stort nog att fånga en dels uppmärksamhet.

Sergio står som en idiot i offentligheten på godisavdelningen och har just avrättat en till synes tom godislåda.
Skamset lommar han iväg. Hoppas att hans nya osynlighetsmantel fungerar.

Sergio heter egentligen något annat. Han önskar dock anonymitet...
Det var dock inte Sergio som massakerade lådan egentligen. Det var begäret.

David Månsson.

Tysk standard.

Man brukar tala internationellt om kvalitén på människors yttre i Sverige.
Att det är mer än snack blev vi varse när vi provade på hotellfrukosten i måndags.
Slitna, bakfulla efter tre dagars krökande, värkande kroppar efter Metallica, oduschade och orakade, stinkandes av sprit hasade vi oss ner till uteserveringen.

Sitta ner i tystnad. Stirrandes på backen.

Två tyska brudar dyker upp och sätter sig vid bordet bredvid vårat.
Nu talar inte jag tyska. Men jag antar att de diskuterade det gamla vanliga som alla tyskar pratar om. Tvåfrontskrig, mustascher, tyrolerhatt, källarprojekt och autobahn.

När vi sedan bestämmer oss för att plåga oss upp till rummet igen så hör vi ett tydligt slurp-ljud när vi går förbi detta sällskap.
Och jag tänker bestämt slå fast att det inte var ciggröken de blåste på varandra som var källan till detta ljud.

brud

Så om en tysk brud går igång på oss tre i det skick vi var... Hur är standarden på Tysklands invånare?
Det måste vara container-befruktningar i hela landet.

David Månsson.