Min nya vägnemesis.

Kommer ni ihåg ÄCKELKÄRRINGEN?
Nu har ännu en ny kombatant uppenbarat sig på min väg till arbetet.
Jag kallar honom - Armstrong, Lance Armstrong.

Det började i morse kring 06:40 snåret då jag i uppförsbacke 100 meter ifrån hemmet passerade en sportig, men trött snubbe på en cykel. Inga konstigheter trodde jag. Men 10 sekunder efter jag kört om denne så hör jag hur han flåsar. Flåsar ikapp!!!

Så han pinnar förbi mig med ett jävla trampande. Man hörde vad han tänkte;
"Jaha din hora. Här kommer du och tror att du ska cykla förbi mig? Det kan du glömma. Inte idag då jag har både cykelshorts och krukan på huvudet!"

Självklart så föranledde detta till att jag cyklade ikapp och förbi igen.
För att sedan se ovanstående procedur upprepas. Det var Giro d'italia på Örnsköldsviks cykelbanor.
Sedan dök ett moment upp. Ett farligt avgörande moment - Vägvalet.

Cykelbanan grenar på sig vid gamla tågstationen där man tvingas göra ett val.
Jag räknade ut att en högersväng skulle spara mig 11,8 meters cykelväg och planerade att göra avsiktlig sväng. Men vad händer? Jo detta;
Röd prick(kärlek, passion, krig) = Jag
Blå prick(depression, Reinfeldt, blåst)  = Dåren

Satan!!

Jag var på väg in i en högersväng då den där dopade idioten gör en jättetvär omkörning på "fel" sida.
Jag tvingades ta rakt fram.
Som ni kanske förstår cyklar jag som en jävla dåre här på morgonkvisten kring 06:42. Vi kommer ut exakt samtidigt när vägarna möts igen.

Sida vid sida entrar vi staden. Undviker med en hårsmån att bli påkörda vid ett övergångsställ. Kör förbi arbetsförmedlingen(jag blev svag här. Det fungerar som kryptonit på mig)och öser upp för gatan emot min arbetsplats.

Upploppsrakan. Knapp ledning för dåren. Men det börjar gå segt. Jag märker hur han ligger på en för hög växel. Så jag växlar ner och pinnar på utav bara satan. Lämnar gatan för att ta mer svängrum mitt i vägen. Spurtar ifrån honom! VINNER!

Jag vänder mig om. Han är borta. Spårlöst försvunnen i samma sekund som slaget var över.
6 minuters idiotcykeltävling på morgonen var över.
Kliver in på arbetsplatsen. Svettig. Trött. Skitig. Men som vinnare.
Och det är vad folk kommer att komma ihåg.

David Månsson.

Kommentarer:

1 emelie:

skriven

HAHAHAHAHA!!

2 dissler:

skriven

haha alltid lika skoj med cykelhitler

3 Mikael Åberg:

skriven

...gillar kryptonitjämförelsen, tror du satte huvudet på spiken där David

Kommentera här: